UTBILDNINGSPLAN
FÖR
FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN
2025-2026
Mål och utveckling
Förskolan Grindslanten bedriver sin verksamhet i enlighet med Förskolans läroplan Lpfö 98 (reviderad 2025). Vi arbetar kontinuerligt med samtliga mål i läroplanen, men prioriterar särskilt de områden där vi ser behov av utveckling. Vid verksamhetsårets slut genomförs en samlad utvärdering av vårt arbete, baserad på de uppföljningar som gjorts under året. Dessa resultat ligger sedan till grund för vilka mål vi väljer att prioritera under det kommande verksamhetsåret (1 september – 31 augusti).
Inför detta verksamhetsår har vi genomfört flera former av utvärderingar: dels en självutvärdering utifrån våra egna kriterier, dels en slututvärdering där varje avdelning analyserat sitt arbete i relation till målen. Avdelningarna har därefter diskuterat vilka mål i läroplanen som framstår som mest angelägna att utveckla vidare.
På den gemensamma utvärderingsdagen enades vi om att prioritera matematik. Vi ser ett behov av att utveckla våra arbetssätt inom området, då matematik till viss del fått stå tillbaka för andra mål, även om det alltid funnits integrerat i vår verksamhet. Eftersom det gått en längre tid sedan matematik var ett prioriterat mål vill vi nu förnya och fördjupa vårt arbete.
För detta verksamhetsår har vi därför valt att fokusera på följande mål ur läroplanen:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring.
Varje avdelning väljer lärandeobjekt utifrån sina behov och formulerar detta i arbetsplanerna som skrivs under utvecklingsdagarna i september. För varje delmål görs en finplanering med stöd av gemensamma blanketter, där syfte, introduktion, metoder, material, viktiga begrepp, dokumentation samt barns delaktighet och återkoppling tydliggörs.
Vi börjar året med att ta reda på vad barnen redan kan och förstår inom det område vi ska arbeta med. Det hjälper oss att se var vi ska börja och hur vi bäst stöttar varje barns utveckling. I förskolan arbetar vi mot mål som kallas strävansmål – det betyder att barnen inte förväntas nå ett visst resultat, utan att vi pedagoger ska skapa möjligheter för barnen att utforska, lära och utveckla sin förståelse inom olika områden.
Likabehandling
Vi har en likabehandlingsplan för arbetet med likabehandling, som spänner över hela utbildningsåret. Arbetet bygger på observationer och intervjuer med barnen. I oktober ska en åtgärdsplan skrivas med kort- och långsiktiga mål. För mer information se vår likabehandlingsplan.
Barns inflytande
Barns inflytande över utbildningen ska finnas med i allt vi gör. Barnen får inflytande genom att de kan påverka arbetet mot målet efter det egna intresset och egna tankegångar. Pedagogerna hakar på det som barnen visar intresse för, är nyfikna på, vill veta mer om och även barnens egna idéer om vad vi ska göra på förskolan. Inflytande är också att känna till vad som finns på förskolan, att vi vuxna säger ja och att känna sig sedd och hörd. Barnen ska göras medvetna om vad årets priomål innebär och vad det handlar om samt få möjlighet att delge oss andra vad det betyder för dem. Det kommer att ske med hjälp av samlingar, demokratiska omröstningar, samtal och intervjuer. Vi kommer att arbeta i grupper och då har barnen stor möjlighet att påverka innehållet i utbildningen.
Dokumentation
Vi använder oss av portfolio där varje barn har en pärm där vi samlar dokument som visar barnens utveckling och lärande. Flikarna under portfolio är indelade efter målen i läroplanen, så att det är lätt att se hur varje barn har ökat sina förståelser för de olika målen från första dagen på förskolan. Vi dokumenterar barnens lärande genom att skriva ner deras tankar och använda foto och film. Barnen deltar i dokumentationen utifrån sin förmåga, till exempel genom att ta bilder eller sätta ord på det som sker.
Vi har som mål att återföra en del av dokumentationen till barnen; kommer ni ihåg, så här sa du/ni, hur tänker du nu? Det gör att vi pedagoger kan vidareutveckla arbetet med målen och att barnen får syn på sitt eget lärande.
Syftet med dokumentationen är att synliggöra tankar kring vårt arbetssätt för oss själva och föräldrar. Framförallt för att vi ska kunna gå tillbaka, reflektera och utvärdera hur vårt arbete fungerar; har vi närmat oss målen vi satt upp och har barnen/barngruppen utvecklats i den riktning som vi hoppats?
Ansvarig för dokumentationen: alla som arbetar med barnen har ett eget ansvar för att uppmärksamma barns lärande och ökade förståelse för målen. Den som har en grupp kring tex ett läroplansobjekt har ansvar för att det blir dokumenterat. Vi har alla en Ipad och har ansvar för de bilder vi tar, så att de kommer till användning. Avdelningarna har varsin projektor som kan användas för att ge tillbaka dokumentationen till barnen samt förstås för att kunna se barnens egna foton och filmer.
Utvärdering
För att kunna följa upp och utvärdera hur väl vi arbetar mot målen behöver vi ta hjälp av bedömningskriterier. Dessa kriterier har vi tagit fram gemensamt på utvärderingsdagen i maj. Kriterierna kommer att utvärderas i augusti, januari och maj.
| Strävansmål | Bedömningskriterier |
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring |
|
FÖRVÄNTADE EFFEKTER
Förväntade effekter av vårt arbete mot målet är att genomsnittsvärdet i utvärderingen av kriterierna ökar från augusti 2025 till maj 2026.
Vi vill också se tecken på att barnen har utvecklat förståelser för innehållet i målen. Detta kommer vi att se genom dokumentationen till portfolio och genom att vi följer upp barnens utveckling gällande målet på avdelningsmöten och utvecklingsdagar.
Utvärderingsplan
Varje avdelning genomför en månadsvis uppföljning av arbetet mot det prioriterade målet. Uppföljningen grundas på pedagogernas dokumentation av verksamheten samt på dokumentation av barnens utvecklade förståelse i relation till målet. I detta arbete reflekterar pedagogerna bland annat över:
- Hur tar barnen till sig ny kunskap?
- Vilka frågor väcker deras lärande?
- Vilka intressen visar de?
- Vilka begrepp använder och utvecklar de?
Reflektionerna utgör ett underlag för att planera det fortsatta arbetet och vidareutveckla pedagogernas metoder. Detta kan innebära att komplettera med nytt material, fördjupa den professionella kunskapen eller pröva nya arbetssätt. I maj genomförs en samlad utvärdering av hela årets arbete. Vid detta tillfälle redovisar pedagogerna vilka resultat som framträder, det vill säga vilka förmågor och förståelser barnen utvecklat i riktning mot målet. Utvärderingen omfattar även en analys där slutsatser och lärdomar tydliggörs samt en planering för hur utvecklingsprocesserna kan föras vidare. Som en del av denna utvärdering görs även en bedömning av arbetet och graden av måluppfyllelse. Bedömningen sker med hjälp av en skala från 1–5 och avser att värdera i vilken omfattning verksamhetens insatser bidragit till barnens ökade förståelse för målet.
Vi utvärderar barnens intresse för årets priomål samt deras vilja att påverka och medverka, vilket ger oss en bra indikation på hur vårt arbete har fungerat. Vi samtalar med barnen om målet och om vad de har lärt sig.
I maj delar vi ut en enkät till alla föräldrar med frågor kring vårt uppsatta mål, där frågorna är formulerade efter våra kriterier. Vi får också återkoppling från föräldrar på utvecklingssamtal och i den dagliga kommunikationen. På föräldrarådets möten diskuteras hur vårt arbete avspeglar sig hemmavid och hur föräldrar får kännedom om och märker hur vi arbetar. Svaren på alla dessa frågor sammanställs i en utbildningsrapport för året. Detta tar vi sedan med oss när vi planerar utbildningen inför nästkommande verksamhetsår.
Vi kommer att söka föreläsningar och fortbildningar inom det nya målområdet samt vid varje mötestillfälle ta vara på varandras kunskaper. Vi kommer även att fortsätta arbeta med boken ”Det hållbara arbetslaget” på APT och utvecklingsdagar.
Stockholm, 2025-08-27
Gina Alfredsson, Lena Malmgren, Charlotta Ehlin, Charlotte Gustavsson, Henrietta Forsman, Maria Berntsson, Jenny Ljung, David Englund och Anna Nybling.