UTBILDNINGSRAPPORT FÖR
FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN
2024-2025
Årets prioriterade mål
Vårt prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit:
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
Kvalitetsutveckling
I utbildningsplanen anges vårt mål och kriterierna som vi själva har ställt upp för våra mål samt hur vi ska arbeta fortlöpande med uppföljning och utvärdering.
Avdelningarna har i sina arbetsplaner redogjort för planerade arbetssätt för att nå målet. De har också utarbetat en särskild plan för målet och delmål, utifrån vilket resultat som önskas och på vilket sätt det ska uppnås.
Pedagogerna dokumenterar varje barns läroprocesser och har månads- och veckoplanering för det systematiska kvalitetsarbetet. Till hjälp har pedagogerna färdiga blanketter för observationer av läroprocesser hos barnen samt för planering och utvärdering. De har tillgång till I-pads, datorer, filmkamera och projektor.
Pedagogerna återkopplar till barnen på olika sätt, framförallt genom att barnen själva får återge vad som gjordes sist. Bilder, teckningar och annan pedagogisk dokumentation är till hjälp för återkopplingen. Filmer och bilder kan visas på projektorn för att ge ett större format.
Barnen har egna portfolios som följer dem under åren på Grindslanten: där ska barnets eget lärande synas! Flikarna i den speglar läroplanen – varje flik motsvarar ett område av läroplanen med sammanhörande mål, tex språk. På så sätt kan man se att barnen har möjlighet att få nya förståelser och utvecklas inom alla de olika områdena i läroplanen, vilket är vår skyldighet att ge dem.
Kvalitetsredovisning – resultat
MÅLET:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
KRITERIER:
- Vi ger alla barn förutsättningar att förstå vikten av att värna om djur och natur.
- Vi ger alla barn en insikt i hur djur och växter är beroende av varandra.
- Vi ger alla barn möjlighet att utforska kretslopp i naturen.
UTVÄRDERING:
Avdelningarna har gjort uppföljningar på vårt arbete månadsvis. Vid tre tillfällen har vi utvärderat arbetet efter kriterierna: i augusti, november och maj. I januari gjordes en revidering av arbetsplanerna. På utvärderingsdagen i maj gjordes en slututvärdering. Föräldrarna har fått svara på en enkät från oss om målet och dess kriterier.
Resultat:
Förmågor och förståelser barnen utvecklat i riktning mot målen:
Grodan:
Barnen har fått ett större intresse för växter, insekter och skräp. Barnen har fått en förståelse för hur viktiga insekter är för blommors pollinering och hur det går till. De har känner till att skräp i naturen förstör för djur och växter och att genom att återvinna kan tex återvinningspapper bli en ny kartong. De har fått insikt i maskarnas betydelse för jorden. Barne har fått en förståelse för odlingsprocessen och att trädens och växternas frön och frukter ger nya plantor. Barnen har också fått en förståelse för naturens kretslopp, insekters livscykel och vad återvinning är och innebär.
Barns inflytande:
Vi har tagit tillvara barnens intressen och funderingar. Lyssnat till deras frågor och svar. Planerat aktiviteter utifrån barnens tankar.
Avdelningen uppskattar sitt resultat till 4,5 på en 5-gradig skala. Utvärderingen efter kriterier: enligt självskattningen efter våra kriterier har arbetet utvecklats och förbättras; från 2 till 4,3 (av 5).
Humlan:
Barnen har varit engagerade och intresserade. Vi hör att barnen ord och begrepp som vi har introducerat. Även när vi har avslutat projekt har det vi jobbat med följt med barnen och oss pedagoger i tex lek och samtal. Målet har genomsyrat vår verksamhet och hållits levande, vilket märks på barnen.
Barns inflytande:
Vi har planerat efter barnens intressen, förförståelse och behov. De har också fått inflytande genom att vi pedagoger har ställt frågor om målet, genom samtal och att aktivt lyssna på barnen.
Avdelningen uppskattar sitt resultat till 4,5 på en 5-gradig skala. Utvärderingen efter kriterier: enligt självskattningen efter våra kriterier har arbetet utvecklats och förbättrats; från 2,5 till 4,5 (av 5).
Föräldrarnas utvärdering:
I vår enkät om målet fick vi svar gällande 16 av 30 barn. De fick svara på kriterierna (se ovan) enligt en skala på 1-5 där 5 är högst. På Humlan svarade 6 av 14 föräldrar = 43%. På Grodan svarade 12 av 19 föräldrar = 63% Samtliga svarade 4 eller 5 på frågorna.
Analys
Varför blev resultatet och måluppfyllelsen som det blev? Vilka slutsatser kan man dra? Vad behöver vi förbättra och utveckla i vårt arbete för att ge barnen förutsättningar att utvecklas mot målet?
GRODAN:
Vi har gjort en planering och följt den. Vi har följt upp och reflekterat på avdelningsmötena. Frågat varandra om hur det går i grupperna och tipsat varandra om tillvägagångssätt. Vi har följt barnens intresse och själva varit nyfikna och engagerade. Vi har haft små grupper som ger barnen större utrymme. Vi har använt oss av storsamling när det har passat aktiviteten. Arbetet med målet har skett både planerat och i vardagliga, spontana situationer. Undervisningen har varierats med praktiska och teoretiska aktiviteter. Vi har haft egna planeringar varje vecka.
Utveckling av arbetsprocesser:
Vi kan fördjupa och ”smalna” av ämnet ytterligare. Pedagogerna kan förbereda sig mer och bättre; läsa på om fakta inför arbetet i undervisningssituationerna.
HUMLAN:
Naturen ligger oss pedagoger varmt om hjärtat och vi har lyckats förmedla det till barnen. Vi har både delat in barnen i smågrupper och undervisat i helgrupp, vilket ger hela gruppen en gemensam upplevelse. Vi har använt oss av litteratur och filmklipp från UR vilket har gett barnen ytterligare möjlighet till utveckling.
Utveckling av arbetsprocesser:
Vi kan utveckla vår förmåga att ta tillvara på spontana tillfällen för undervisning. Vi kan arbeta mer med litteratur-planerat och spontant.
HUR GÅR VI VIDARE?
Vi kommer att fortsätta arbeta med dessa frågor och hålla begreppen vid liv. Det finns alltid ett behov av att vara tydliga med tex barns inflytande på utvecklingssamtal och veckobrev samt att förtydliga att förskolan har strävansmål och inte uppnåendemål. Vi kommer också att fortsätta arbeta med vår planeringsblankett och hitta sätt att enkelt planera, dokumentera, reflektera över och utvärdera undervisningen, både utifrån det prioriterade målet och alla läroplanens mål.
På utvärderingsdagen har vi diskuterat oss fram till ett nytt läroplansmål för nästkommande år, utifrån det som vi ser barnen är intresserade av och vad vi som pedagoger ser att vi behöver utveckla i vårt arbete. Vi kom fram till att vi ska arbeta med matematik:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring
Avdelningarna ska välja ut de läromålsobjekt som de har störst behov av att utveckla – det ska anges i arbetsplanerna för avdelningarna.
I arbetet med det prioriterade målet kommer också de andra läroplansmålen att vävas in, som språk, skapande och normer och värden.
Vi kommer att starta upp året med att ta reda på vilken utgångspunkt vi har; vilka förkunskaper och förståelser barnen har om målet och var vi är i vårt arbete kring målen. Detta gör vi genom observationer i barngruppen samt en första utvärdering efter kriterierna. När vi sedan gör en grovplanering inför hösten ska vi se över material och miljö och vilka förändringar/inköp som behöver göras, samt om det finns behov av fortbildning.
Hägersten 20250616
Charlotta Ehlin, Lena Malmgren, Charlotte Gustavsson, Gina Alfredsson, Henrietta Forsman, Jenny Ljung, Maria Berntsson, Anna Malmgren, David Englund samt Maria Geijer.