Start

Verksamhetsidé

Värdegrund

Verksamhetsplan

Verksamhetsrapport

Likabehandlingsplan

Organisation

Personalen

Söka plats

Dataskyddspolicy

Köregler

Inskolning

Rutiner vid klagomål

Öppettider

Kontakt


Verksamhetsrapport för förskolan Grindslanten 2017-2018


Årets prioriterade mål
 
Våra prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit:
 

 
Kvalitetsutveckling

I verksamhetsplanen anges vårt mål och kriterierna som vi själva har ställt upp för detta mål samt hur vi ska arbeta fortlöpande med uppföljning och utvärdering.
Avdelningarna har i sina arbetsplaner redogjort för planerade arbetssätt för att nå målet. De har också gjort en särskild planering för målet, utifrån vilket resultat som önskas och på vilket sätt det ska uppnås.

Pedagogerna har utökat och utvecklat arbetet med IKT = Informations- och kommunikationsteknik, vilket också ger stöd till den pedagogiska dokumentationen. Vi dokumenterar varje barns läroprocesser och har månads- och veckoplanering för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla pedagoger har egna I-pads och kameror och på avdelningarna finns datorer, filmkamera och projektor + duk.
För återkoppling till barnen använder pedagogerna sina I-pads, vilka återger bilder i en bra storlek. Dessa kan lätt kopplas ihop med projektorn så att filmer och annat kan visas i större format. Användningen av Ipads har gett pedagogerna större möjligheter att hinna med dokumentationen av lärosituationerna samt även utvecklingssamtalen.

Barnen har egna portfolios som följer dem under åren på Grindslanten: där ska barnets eget lärande synas! Flikarna i den speglar läroplanen – varje flik motsvarar ett område av läroplanen med sammanhörande mål, tex språk. På så sätt kan man se att barnen har möjlighet att få nya förståelser och utvecklas inom alla de olika områdena i läroplanen, vilket är vår skyldighet att ge dem.

För att få ytterligare perspektiv på vårt arbete har föräldrarna svarat på frågor om våra mål.

Kvalitetsredovisning – resultat

MÅLET:

KRITERIER:

 

UTVÄRDERING:

Avdelningarna har gjort uppföljningar på vårt arbete månadsvis. Vid tre tillfällen har vi utvärderat arbetet efter kriterierna: i augusti, november och maj. I januari gjordes en revidering av arbetsplanerna. På Utvärderingsdagen i maj gjordes en slututvärdering. Föräldrarna har svarat på en enkät om målet i maj, samt även en brukarundersökning från Stockholms Stad som pågått under våren.

Resultat:

Förmågor och förståelser barnen utvecklat i riktning mot målen:  

Grodan:

Barnen har förstått att barn och vuxna i andra länder har andra och olika förutsättningar, lever på olika sätt och att det även i Sverige kan vara stor skillnad. De vet att en kan ha olika behov och intressen, att en kan tycka olika. Att kompisen kan ha ett annat behov än en själv, som går före i stunden. De vet också att vi vuxna är olika och kan anpassa sig efter det. Barnen vet att familjer kan se olika ut. De hjälper varandra i större utsträckning än tidigare och förstår också andras känslor bättre. Det har skapat en slags ”vi-känsla”. Barnen ställer frågor om olikheter, tex i andra länder; alltså vet de att det kan vara olika!

Barns inflytande: Barnen har kunnat påverka innehållet i arbetet och hur vi har utvecklat arbetet i grupperna. Vi har följt deras intressen och idèer. Vi har ”backat” när vi sett att barnen inte är där vi är; att vi har haft för höga förväntningar på deras förståelse.

Avdelningen uppskattar sitt resultat till 4 på en 5-gradig skala. Utvärderingen efter kriterier: enligt självskattningen efter våra kriterier har arbetet utvecklats och förbättras; från 3,66 till 5 (av 6).


Humlan:

Barnen visar empati och förståelse för andras känslor och behov. Detta ser vi genom att de uppmärksammar när någon visar/uttrycker känslor. De uppmärksammar när någon behöver hjälp och kan visa förståelse för att någon annan än de själva har mer behov att tex sitta i knät hos en vuxen. Det finns en vi-känsla i gruppen.
Många av barnen har börjat förstå att kompisen kan tycka/vilja något annat i leken, tex leka med en annan leksak eller själva upplägget på leken. Barnen har börjat använda sig mer av språket vid konflikter mm.

Avdelningen uppskattar sitt resultat till 4,5 på en 5-gradig skala. Utvärderingen efter kriterier: enligt självskattningen efter våra kriterier har arbetet utvecklats och förbättrats; från 4,16 till 5,5 (av 6).

Barns inflytande: Vi har observerat deras intressen och behov. Vi har varit noga med att lyssna/lyssna klart på barnen och tänkt ett varv till för att verkligen förstå barnet och dess beteende



Föräldrarnas utvärdering:

I vår egen enkät om våra mål fick vi 7 av18 svar på Grodan och 7 av 12 svar på Humlan. Av de föräldrar som har svarat har vi fått betyget 4 eller 5. Det ställer sig svårt att utvärdera enkäterna då det är så låg svarsfrekvens. ”Vet ej”-svar kom det på alla frågor, 1-2 st.

I stadens brukarundersökning har vi fått svar från alla föräldrar på Humlan samt från 15 av 18 familjer på Grodan.

Frågor som berör vårt mål och andelen föräldrar som svarat 4 eller 5=nöjd ”Mitt barn uppmuntras till att utveckla sina sociala förmågor” - 94% ”Jag upplever att personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett respektfullt sätt”- 98% ”Jag upplever att barnen på förskolan ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning” - 92%
 
Analys

Varför blev resultatet och måluppfyllelsen som det blev? Vilka slutsatser kan man dra? Vad behöver vi förbättra och utveckla i vårt arbete för att ge barnen förutsättningar att utvecklas mot målet?

GRODAN:

De vuxna har varit intresserade och engagerade. Vi har lärt oss på vägen och fått tänka om för att närma oss målet. Barnen var inte vana vid att ha reflekterande samlingar sedan några år tillbaka – vin tror att det gjorde att de inte förstod vad vi förväntade oss av dem i det sammanhanget. Under våren arbetade vi med målen i åldersgrupper – det var svårt med de yngsta barnen. Det behöver vi reflektera över, vilket syfte med grupperna vi har.
Vi har haft en färdig planering för arbetet och efter det anpassat oss efter barnen – deras förståelser, intresse och vilja att gå vidare.
Vi har konkretiserat olikheter och olika behov; med hjälp av bilder, filmer, litteratur och samtal. Vi har granskat litteratur och har en syn på barn som inte gör skillnad på pojkar och flickor.

Utveckling av arbetsprocesser:
För att fånga barnens intressen och få dem att förstå och våga uttrycka sig på samlingen tex kan vi vända på det: att vi tar med oss det barnen säger i andra situationer till samlingen. Vi vill vara bättre på att väva in målet i vardagen; att ha det med oss hela tiden och att bättre förmedla till föräldrar vad som är arbetet med målen.

HUMLAN:

Vi kan återigen konstatera hur viktigt det är att vara nära barnen, att vi är det viktigaste ”arbetsverktyget”. Att vi strävar efter att vara så fördomsfria som möjligt för att vara goda förebilder, att vi visar respekt för barnen och varandra, är goda lyssnare och är inkännande. Vilka böcker vi har läst för barnen har stor betydelse och vi har också haft stor nytta av boken ”Beteendeproblem i förskolan”. Detta tillsammans med vårt arbete med Babblarna har gett bra resultat.

Utveckling av arbetsprocesser:
Vi vill fortsätta utveckla arbetet med Babblarna. Vi vill skaffa mer böcker som handlar om mångfald och känslor. Vi fortsätter att arbeta med oss själva för att vara goda förebilder. Vi vill använda oss mer av drama, tex dockteater och dramatisera situationer. Använda bilder på projektorn eller videosnuttar

FÖRÄLDRARNA:

Även om svarsfrekvens på vår egen enkät varit låg har vi fått mycket återkoppling från föräldrar muntligen under året. De har sett att barnen tagit med sig funderingar och kunskap hem om vårt arbete och målet. Stadens enkät besvarades av desto fler och visar på att vi till stor del har kunnat förmedla hur vi arbetar och hur barnen har tagit till sig det.

Vi har fått bra synpunkter från föräldrar om hur vi kan ytterligare tydliggöra hur vi arbetar kring målen, tex genom veckobreven: att där explicit uttrycka vad som är målarbetet och vad som är syftet med det vi gör. Utvecklingssamtalen kan vara bättre kopplade till målet och arbetet mot det.

HUR GÅR VI VIDARE?

Då vi på båda avdelningarna upplever att det finns så mycket mer att arbeta med inom det område vårt mål berör kom vi fram till att fortsätta med arbetet med olikheter, öppenhet för andra och förståelse för andras situation.

Det vill vi göra genom att rikta fokus mot två av målen i Läroplan för Förskolan som gäller normer och värden:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Avdelningarna ska välja ut de läromålsobjekt som de har störst behov av att utveckla – det ska anges i arbetsplanerna för avdelningarna.

Vid upprättande av verksamhetsplanen för 2018-2019 ska också våra egna kriterier anges:

Vi kommer att starta upp året med att ta reda på vilken utgångspunkt vi har; vilka förkunskaper och förståelser barnen har om målet och var vi är i vårt arbete kring målen. Vi ska också utveckla vårt sätt att skriva veckobrev så att det blir tydligare vad som är arbete mot vårt prioriterade mål och vilket syfte vi har med allt vi gör; hur det gagnar barnens utveckling. Vi ska på Grodan omarbeta vårt underlag för barnintervjuer så att vi kan få ännu bättre svar från barnen om just arbetet mot målen.


Hägersten 20180612
Charlotta Ehlin, Lena Malmgren, Maria Berntsson, Gina Alfredsson, Henrietta Forsman, Marianne Forsman, Alexandra Nielsen, Emina Garibovich samt Maria Geijer.

Ladda ner verksamhetsrapport (PDF)