Start

Verksamhetsidé

Värdegrund

Verksamhetsplan

Verksamhetsrapport

Likabehandlingsplan

Organisation

Personalen

Söka plats

För dig som redan står i vår kö

Köregler

Inskolning

Rutiner vid klagomål

Öppettider

Kontakt


Verksamhetsrapport för förskolan Grindslanten 2014-2015


Årets prioriterade mål
 
Våra prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit:
 

 
Kvalitetsutveckling

I verksamhetsplanen anges vårt mål och kriterierna som vi själva har ställt upp för detta mål samt hur vi ska arbeta fortlöpande med uppföljning och utvärdering.
Avdelningarna har i sina arbetsplaner redogjort för planerade arbetssätt för att nå målet. De har också gjort en särskild planering för målet, utifrån vilket resultat som önskas och på vilket sätt det ska uppnås.

Detta år har vi fortsatt vårt arbete med att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Till vår hjälp har vi pärmar för dokumentation av varje barns läroprocesser, månads- och veckoplanering för det systematiska kvalitetsarbetet, I-pads, kameror, filmkamera mm.
Vi har gått fortbildning i Pedagogisk dokumentation 2; en fortsättning på den fortbildningen vi gick för två år sedan.
Barnens portfolioflikar speglar läroplanen – varje flik motsvarar ett område av läroplanen med sammanhörande mål, tex språk. På så sätt kan man se att barnen har möjlighet att få nya förståelser och utvecklas inom de olika områdena i läroplanen, vilket är vår skyldighet att ge dem.

För att få ytterligare perspektiv på vårt arbete har både föräldrarna och barnen (de äldsta)fått svara på frågor om våra mål. Vi har intervjuat barnen och haft diskussioner på samlingar.

Kvalitetsredovisning – resultat

MÅLEN:

Förskolan ska sträva efter
att varje barn utvecklar
nyanserat talspråk, ordförråd
och begrepp samt sin förmåga
att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor,
argumentera och kommunicera
med andra.

Kriterier enligt BRUK:

Vi har gjort utvärderingar på avdelningarna efter kriterierna vid tre tillfällen: I augusti, november och maj.

Resultat:

Förmågor och förståelser barnen utvecklat i riktning mot målen:  

Grodan:

Barnen uttrycker sina tankar i högre grad i diskussioner och konflikter. De har lärt sig att lyssna på varandra (och vad det innebär!), att använda språket för att kommunicera och berätta- det blir oftare samtal än tidigare. De kan återberätta sagor och sådant de har varit med om på ett bättre sätt. Barnen har börjat förstå uppbyggnaden av berättelser och hur man kan hitta på sagor/historier. De äldsta vet att man behöver berätta mer detaljerat för den som inte varit med.
Barnen har utökat sitt ordförråd- de frågar om ord och leker med ord och ljud. De har bättre förståelse för känsloord och nyanser mellan dem; jämför orden.
Barnen är mycket intresserade av böcker och dess innehåll; de vill samtala om det och berätta vad de tänker och tror. De är också intresserade av alfabetet och vill lära sig att skriva och läsa. Flera barn kan redan det. Många barn har lärt sig att höra vilken bokstav ord börjar på och kan också urskilja fonemen i orden.
Barnen har lärt sig många mattetermer och kan namnen på olika former tex.

Barns inflytande: Barnen har varit delaktiga i planeringen; de är med och planerar aktiviteterna för varje vecka. De har själva bestämt hur vi ska gå vidare med sagorna vi arbetat med och hur vi ska dela upp oss i grupper. Barnens intresse har styrt hur vi har gått vidare och vilka småprojekt vi haft inom ramen för målet. Ett sätt vi arbetar med barns inflytande är att rösta om olika saker.

Avdelningen uppskattar sitt resultat till 5 på en 5-gradig skala.
Utvärderingen efter kriterier: enligt självskattningen efter våra kriterier har arbetet utvecklats och förbättras; från 3,5 till 4,75 (av 6).

Barnens utvärdering:
Barnen på Grodan har utvärderat arbetet med målet med hjälp av olika sorters ansikten; ett”surt”, ett leende och ett glatt ansikte.
Barnen fick sätta en post-it-lapp under den ”gubben” som de tyckte stämde.
Resultatet blev en sur gubbe, en leende och 16 glada gubbar!


Humlan:

Vi ser att barnen har utvecklat sitt språk på många plan. Ordförråd, meningslängd, meningsuppbyggnad och förståelse vid instruktioner har många av barnen utvecklat. De reflekterar över ords betydelse.
Barnen är bättre på att kommunicera med varandra och oss vuxna. Bokintresset har ökat; barnen tittar självmant i böcker och ber att vi ska läsa för dem.
Barnen leker lekar med instruktioner och rörelsesånger. De har lärt sig många sånger och rim och ramsor.
Vi har sett att några av barnen använder sig av matematiska och tekniska begrepp.
Avdelningen uppskattar sitt resultat till 4 på en 5-gradig skala.
Utvärderingen efter kriterier: enligt självskattningen efter våra kriterier har arbetet utvecklats och förbättras; från 4,37 till 4,87(av 6).

Barns inflytande: Vi har observerat barnen för att upptäcka deras intressen och sedan planerat för det. Vi har lyssnat på barnens önskemål om sånger, rim och ramsor, bokval och regellekar (med instruktioner).
Vi har varit på biblioteket där barnen har fått låna böcker de själva har valt. De har också fått ta med böcker hemifrån.

Föräldrarnas utvärdering:
I vår egen enkät om våra mål svarade föräldrarna så här:
Föräldrarna ger oss betyget 4 eller 5, utom en familj som gav oss 3 på frågan om vi använder rim och ramsor och sagor för att utveckla barnens språk.

Flera ”Vet ej”-svar kom det på fråga 4 ( om vi använder rätt matematiska termer) och på fråga 5 ( om vi ger barnen möjlighet att påverka arbetet med målet). En familj svarade ”vet ej” på fråga 2 ( om vi ger barnen utrymme för samtal)

Andel föräldrar som har svarat är 64 %.

I stadens brukarundersökning har 21 av 25 familjer deltagit. 95% av dem är nöjda med språkarbetet på Grindslanten (betyg 4 eller5) samt 100% anser att vi uppmuntrar barnen att ta eget ansvar och initiativ. Vi får också 100% när det gäller informationen om verksamheten.
 
Analys

Varför blev resultatet och måluppfyllelsen som det blev? Vilka slutsatser kan man dra? Vad behöver vi förbättra och utveckla i vårt arbete för att ge barnen förutsättningar att utvecklas mot målet?

GRODAN:

Vårt eget engagemang och intresse har haft stor betydelse för resultatet. Vi har haft roligt tillsammans allihop!
Vi har repeterat sagorna och övningarna och gett det TID, därför har det blivit ett bra resultat. Barnen har fått känna på hur det är att redovisa för varandra och det gav mersmak.
Utgångspunkten att starta med sagor var bra då det redan fanns ett stort intresse hos barnen.
Barnen har fått större tillgång till böckerna på olika sätt, tex genom att vi har satt upp hyllor till böcker som annars stod högt upp.
Vi har också gjort barnen mer delaktiga i valet av böcker då de har kunnat ta med sig egna favoritböcker hemifrån och fått berätta om dem för oss andra. Vi har införskaffat nya böcker med känslotema och även böcker som är skrivna ur ett jämställdhetsperspektiv.
Vi har kunnat genomföra mindre projekt, där fler av läroplanens mål har involverats, utifrån barnens intressen ”just nu”.
Vi har lärt oss mycket om hur man kan arbeta med matematiska begrepp genom att vi har läst boken ”Hur många plommon ryms i Majas mage?” Det har vi sedan använt i barngruppen, vilket har gjort många barn intresserade av att jämföra, mäta och se likheter.

Utveckling av arbetsprocesser:
Vi kan bli noggrannare med vilka slags böcker vi väljer utifrån innehåll, jämställdhet och språkbruk. Vi behöver i ännu högre grad granska dem innan!
Arbetet med sagor: vi kan ge efterarbetet mer tid, tillsammans med barnen. Vi kan bli bättre på att uttrycka oss och använda rätt termer. Vi kan också arbete mera med abstrakta känslor, rim och ramsor.
Vi kan arbeta mer med sång och musik; rytmer. Hitta på egna sånger.
Vi kan finna ut sätt att kunna ge barnen mer tid att få reflektera över ord, bild och handling i böckerna. Vi kan använda IT mer i språkarbetet.
Vi kan vara ännu noggrannare med att använda ett varierat språkbruk och beskriva saker och händelser, tex vid rutinsituationer.
Vi vuxna kan dokumentera mera och mer effektivt; tänka på att använda våra hjälpmedel.
Vi ska ge barnen mer inflytande genom att utvärdera oftare med dem och genom det ta reda på ännu bättre vad som verkligen är intressant ur barnens perspektiv.
För att föräldrarna ska få bättre insikt och kännedom om målen kan vi se till att alltid skriva om dem i veckobreven. Det gör att föräldrar kan förstå att det hela tiden pågår aktiviteter och utveckling kring målen/målet.

HUMLAN:

Vi har följt vår planering och genomfört vad vi tänkt oss när det gäller målet. Vi har varit mer noga med hur vi pratar och samtalar med barnen. Vi använder hela meningar när vi samtalar och är noga med att alla ska få prata klart. Vi har tagit vara på tillfällen när barnen undrar över saker genom att skapa ett samtal runt det och diskutera med barnen. Vi har inspirerat till samtal.
Vi har gett barnen ett ökat bokintresse genom att gå på biblioteket, ha bokgrupper och samtala om böckerna.
Vi har använt oss av olika lekar, danser och rörelselekar för att träna språket och ge barnen ett intresse för ord och begrepp.
Vi har insikt om att det är väldigt viktigt för språkutvecklingen att läsa sagor och böcker, samt att rim och ramsor också stärker språket, ordförrådet och
förståelsen.

Utveckling av arbetsprocesser:
Vi kan läsa ännu mer och oftare. Vi kan använda oss av våra sagolådor vid fler tillfällen som när vi har samling eller smågrupp. Vi kan bli bättre på att använda oss av matematiska och tekniska begrepp. Vi kan gå oftare till biblioteket med de äldre barnen.
För att föräldrarna ska få bättre insikt och kännedom om målen kan vi se till att alltid skriva om dem i veckobreven. Det gör att föräldrar kan förstå att det hela tiden pågår aktiviteter och utveckling kring målen/målet.

Slutsats:

På båda avdelningarna har arbetet gett gott resultat och man kan se att barnen har lärt sig mycket och använder sina nya förståelser och sitt kunnande här på förskolan.
Vi har utvecklat och förbättrat arbetet med vårt mål och skapat ett stort intresse hos barnen för språk och matematiska begrepp.
Vi har själva lärt oss mycket och höjt vår kompetens när det gäller att arbeta med språket.
Vi har inte lyckats helt med att förmedla vårt arbete med språket till föräldrarna eftersom det var några föräldrar som svarade ”vet ej” i enkäten. Det kan bero på att vi inte alltid har varit helt tydliga med vad som är vad när vi skriver veckobreven och att det inte alltid är lätt för föräldrar att se att det verkligen handlar om målet det som händer på förskolan.

HUR GÅR VI VIDARE?

På utvärderingsdagen 29/5 2015 gjorde båda avdelningarna sin slututvärdering. Vi gjorde också en utvärdering enligt Kvalitetsindikatorn för Stockholms Stad, som all kommunala förskolor också gör varje år. Den utvärderingen tar hänsyn till alla kringfaktorer som tex föräldrars insyn och vetenskaplighet i arbetet. Den berör alla läroplanens mål.
Kvalitetsindikatorn angav att vi behöver arbeta mer med naturvetenskap och teknik, för att de ämnena ska bli mer införlivade i verksamheten.
Vid den efterföljande diskussionen kom vi så fram till att vi anser att vi vill fortsätta med att arbeta med språket, men med lite annan utgångspunkt denna gång.

Vi tog beslut att fortsätta med språkarbetet, med detta läroplansmål för 2015-2016:

Med detta mål kan vi involvera målen om naturkunskap och teknik på ett annat sätt än det tidigare språkmålet.
Vi har fortsatt att ha bara ett mål även detta år: det har gett oss möjlighet att fokusera på målet och att verkligen följa och dokumentera varje barns utveckling när det gäller målen.

Avdelningarna ska välja ut de läromålsobjekt som de har störst behov av att utveckla – det ska anges i arbetsplanerna för avdelningarna.

Vid upprättande av verksamhetsplanen för 2015-2016 ska också våra egna kriterier anges:

Vi kommer att starta upp året med att ta reda på vilken utgångspunkt vi har; vilka förkunskaper och förståelser barnen har om målet och var vi är i vårt arbete kring målet.

Fortbildning:
Vi ska gå en heldagsfortbildning om IT i förskolan, för att bättre kunna använda oss av de hjälpmedel vi har.
Vi ska gå på föreläsning om ”Att komma till tals”, om samtal i förskolan.
Vi ska läsa litteratur kring jämställdhet i förskolan ”-En jämställd förskola och skola” av Kristina Henkel.
Vi kommer också att läsa boken ”Stressade barn” av Ylva Ellneby.
Under året ska vi också uppdatera våra kunskaper om brandsäkerhet.


Hägersten 20150615
Maria Geijer, Charlotta Ehlin, Lena Malmgren, Gina Alfredsson, Henrietta Forsman, Marianne Forsman, Harald Sköldvall samt Leopold Wahlström.

Ladda ner verksamhetsrapport (PDF)