Start

Verksamhetsidé

Värdegrund

Verksamhetsplan

Verksamhetsrapport

Likabehandlingsplan

Organisation

Personalen

Söka plats

För dig som redan står i vår kö

Köregler

Inskolning

Rutiner vid klagomål

Öppettider

Kontakt

 

Förskolan Grindslanten
Likabehandlingsplan 2014


Vår vision

På vår förskola arbetar vi medvetet med trygghet, respekt och ansvar.
Hos oss ska ingen behöva känna sig diskriminerad eller kränkt.
Vi respekterar barns och vuxnas rättigheter fullt ut.
Vår plan för likabehandling är att arbeta utifrån vår vision och våra mål.
Vi arbetar med att främja barns och vuxnas rättigheter, förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Vi följer upp och utvärderar vårt arbete under året som gått.

Ett barn eller vuxen får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sex diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs.
Kön/könsöverskridande identitet
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
ålder


Vår vision och vårt arbetssätt:
Vi som pedagoger ska tänka på hur vi tilltalar barnen och varandra samt hur vi bemöter olika barn; att det ska ske utifrån individen.
Vi ska vara tydliga vuxna, bry oss om varandra och barnen, visa varandra och barnen uppmärksamhet och respekt.
Vi pedagoger ska uppmärksamma varandra på om/när den andre har en otrevlig ton gentemot något barn/vuxen.
Vi ska visa barnen vad som är rätt och fel och ge dem ansvar för sitt handlande efter den egna förmågan.
Vi som pedagoger ska ta hänsyn till att barn är olika och har olika behov.
Vi ska ge barnen beröm när de gör positiva saker eller är hjälpsamma mot andra.

Pojkar och flickor ska ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.
Pojkar och flickor ska få tillgång till alla slags leksaker/material och vi ska se till intresset istället för könet.
Barnen ska vara medvetna om att familjer kan se olika ut.
Vi ska stärka varje individs sociala kompetens, empatiska förmåga, lika värde och känslor.
Konflikter, stora som små, ska alltid bli utredda mellan de inblandade.


Kartläggning och nulägesanalys


Grodan:
Vi har sett att barn utesluter varandra på olika sätt och av olika skäl. Det händer både innan de ska börja leka och mitt i leken – plötsligt kan ett barn bli uppmanat att gå ifrån leken trots att barnet varit med från början. Det kan vara av skäl som att barn har svårt att vara flera i leken, att barn känner på sig att det inte skulle fungera i leken tillsammans med ett särskilt barn – alltså av självbevarelsedrift helt enkelt. Det kan också bero på att en annan kompis kommer och att man vill vara med den i stället.
Barn på Grodan skyller ibland på varandra utan grund, säger att det var den andre som började, härmas, skrattar åt varandra, säger retsamma saker som fegis tex. Flera barn har börjat säga att saker är orättvisa, vilket de inte ens förstår vad det betyder.
Barn kan spotta, lipas, och knuffas vid ilska eller när någon kommer för nära. Några barn slår andra barn ibland.
Barn har svårt att se när andra vill att de ska sluta med det de gör, tex kramas, jaga, skrämmas.
Barn uppmuntrar andra barn att göra dumma saker.
Humlan:
De yngre barnen kan ibland ha svårt med hur de ska ta kontakt med sina kompisar; det blir knuffar i stället. De kan också ta saker ifrån varandra.
Vid ett par tillfällen har vi hört några säga: "du är dum".
Några barn kan ibland ha en tråkig ton både mot kompisar och vuxna.


Våra mål och åtgärder:
Att barn ska sluta göra retsamma saker och säga "dumma" saker till varandra.
Vi ska reagera på alla negativa saker barn säger till varandra; få dem att tänka efter hur det känns för den andre och ge dem alternativ. Prata om vad ordet/frasen betyder egentligen. Vi ska hjälpa dem fundera över varför de säger "dumma" saker; att det oftast är något annat som är fel. Att det är bättre att säga just det som känns fel. Att retas: det som en tycker är roligt kan den andre tycka vara retsamt. Det behöver vi också prata om med barnen.
Vi ska vara uppmärksamma på när barn säger åt andra barn att göra tokiga/dumma saker och samtala med båda parter om vad konsekvenserna blir för dem och andra. Det är bättre att fråga om man är osäker; får/kan vi göra så här?

Att barn ska inkludera andra och inte utesluta varandra.
Vi ska vara nära barnen och lyssna in vad som händer i leken. Vi kan observera: vilka roller får barnen? Får alla vara delaktiga i leken? På vilket sätt? När barn utesluter varandra kan vi diskutera med barnen: "Hur skulle det kännas om någon gjorde så mot dig?" Vi ska hjälpa barnen att uttrycka det egentliga motivet till det de gör: "vad är det du menar när du gör så här? Hur tänkte du? Hur kändes det?" Sätta ord på känslan!
Vi ska hjälpa dem som behöver få vara bara två i leken att både få chans till det men också att stötta dem i lek med flera – att vi vuxna är med dem i leken/rummet.
Vi ska visa barnen att vi förstår deras känsla av att det kanske blir svårt att leka tillsammans och följa med dem i leken – "vi provar!"

Att barn ska sluta skylla på andra barn när något händer.
Vi ska ha nolltolerans för att barn, utan grund, säger att "Det var hon/han". Vi ska ta reda på varför barn tror så och fråga dem hur de tänker. På så sätt kan vi ta reda på vad som ligger bakom barnens tro om något särskilt barn eller händelse. Påvisa hur det kan kännas om man blir beskylld för något man inte gjort eller inte vill göra.
När barn säger "det var han/hon som började" är det av vikt att vi vuxna har hört så att vi kan stötta barnen i det som verkligen hände. Det är vanligt att barn inte ens märker det de gör själva, utan bara ser det den andra gör.

Att barn ska förstå att man kan turas om med saker och lära sig att fråga om de kan få/låna saker av varandra.
Vi ska visa dem hur man kan göra i stället för att bara ta saken de vill ha. Vi ska ge alternativ; "du kan börja ha den och sen får du den" eller "du kan ha den ena och du kan ha den andra" tex. Det kan vara svårt att veta vem som hade den "först" ibland – då får vi vuxna använda vår kunskap om barnen för att reda ut saken!

Att barn ska lära sig hur man kan ta kontakt med andra barn.
Vi ska visa barnen att de kan ta kontakt genom språket, positiv beröring och ögonkontakt tex i stället för genom knuffar eller annan hårdare kroppskontakt.

Utvärdering:
Arbetet med likabehandlingsplanen under året som gått har under våren gett goda resultat.
Vi har sett att barnen har fått ett trevligare sätt mot varandra och att de inte säger tråkiga ord till varandra. De är omtänksamma och empatiska. Barnen skyller inte heller på särskilda barn när något händer längre.
Barnen på Grodan har lärt sig att man kan bjuda in fler kompisar i leken i stället för att utesluta dem. De har också lärt sig att ta paus i leken om det börjar kännas svårt eller jobbigt.
På Humlan har pedagogerna arbetat mycket med språket och därmed gett barnen bättre möjligheter att uttrycka sina känslor och viljor.

Uppföljning:
Uppföljning och utvärdering av årets likabehandlingsplan ska ske i november 2014.

2014-01-17

Ladda ner likabehandlningsplan (PDF)